Stenåldersfynd

När Karina Brånstrands far Thore Emstrand höll på med potatisupptagning hösten 1966, hittad han plötsligt en "konstig" sten i potatishögen inne i potatislagret. Vid närmare granskning visade det sig vara en stenyxa, som hade följt med in från en vid Emån angränsande åker ca 600 m norr om Tigerstad.
Fyndet är en Skafthålsyxa av grönsten från övergången mellan stenålder och bronsåldern, ca 1 500 f Kr. Yxans ursprungliga sammanhang är oklart. Den kan indikera boplatsläge, vara rest efter gravar eller ha offrats. Den kan också ha hamnat där av en ren slump dvs. helt enkelt ha tappats av någon under dennes vandring i landskapet. Den kan också möjligen ha använts för lövtäckt, men ej trädbearbetning. Människan från tiden då yxan härstammar hade börjat hålla tamboskap och i någon mån odlat säd. Emån eller snarare Emåns naturliga, regelbundna översvämningar spelade i detta avseende troligen en viktig roll. Det näringsrika åvattnet gav upphov till en frodig gräsväxtlighet. Stenålderns boskapsskötare har med all säkerhet dragit nytta av dessa översvämningar. Utefter ån och intill de vidsträckta våtmarker som då bredde ut sig här, hade kreaturen ypperliga betesmarker. Hålet är gjort med hjälp av ett rörborr av ben. Det tog ca 8 timmar att tillverka yxan och 4 timmar att "borra" hålet.
Ca 250 m söder om (nedströms) Tigerstad by har en stenåldersplats registrerats.